Om Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att fastighetsägare och ansvariga för en verksamhet (exempelvis ett företag, en organisation eller en kommunal verksamhet) tillsammans tar ett helhetsansvar för att förebygga brand och förhindra eller begränsa skador till följd av en brand. Detta är ett lagstadgat arbete som ska bedrivas för att öka allas trygghet och säkerhet samt skydda egendom.

Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Och det får man genom sådant som tydlig ansvarsfördelning, regelbundna kontroller och utbildningar, goda rutiner och kvalitetssäkrad dokumentation. Det är här som SBA Digital kan vara en ovärderlig hjälp.

Nationella direktiv

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap 2§ (LSO) är det övergripande regelverk som styr det svenska brandskyddet. Där står det bland annat:

Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skador till följd av brand.

Lagen säger att förvaltningar, verksamheter och fastighetsägare själva äger ansvaret för att hantera de risker som finns. Kommuner ska med hjälp av räddningstjänsten utöva tillsyn och se till att lagar och föreskrifter kring brandskyddet följs.

Vad ingår i SBA?

Det systematiska brandskyddsarbetet bör omfatta följande:

  • 1. Verksamhets- och byggnadsbeskrivning

    En generell beskrivning av såväl verksamheten som dess byggnad(er) utgör en god grund för en riskanalys och för att bedöma om SBA-arbetet som bedrivs är tillräckligt eller om något behöver förbättras. Verksamhets­beskrivningen ger information om sådant som verksamhetens art och storlek. Byggnadsbeskrivningen ger uppgifter om sådant som läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial.

  • 2. Ansvar och organisation

    Hur det formella ansvaret för brandskydd i byggnader ser ut bör klargöras, särskilt förhållandet mellan ägare av byggnad samt nyttjanderättshavaren, d v s den som bedriver verksamheten. Utifrån ansvarsfördelningen och de interna förutsättningar som finns bygger man upp och dokumenterar en brandskydds­organisation med tydlig rollfördelning. Vilka roller som finns beror naturligtvis på verksamhetens storlek, men kan omfatta exempelvis säkerhets­samordnare, brandskydds­ansvarig, brand­skydds­kontrollant, anläggnings­skötare (för brand- och utrymningslarm) och föreståndare för brandfarlig vara.

  • 3. Byggnadstekniska beskrivningar och gränsdragningslista

    Byggnaden eller byggnaderna där en verksamhet bedrivs har byggnads­tekniska skydd. Det kan handla om sådant som väggar som motstår brand och rökspridning eller dörrar i utrymningsvägar. Belysta utrymnings­skyltar, brandlarm, utrymningslarm och handbrandsläckare är ytterligare exempel.

    Beroende på fastighetens eller verksamhetens storlek behövs mer eller mindre utförliga beskrivningar (exempelvis skriftliga beskriv­ningar, översikts­skisser och planritningar) av dessa olika byggnads­tekniska skydd så att det blir tydligt hur de fungerar. Inte minst för att undvika att skydden sätts ur spel på grund av okunskap. Det ska finnas dokumentation som visar när skyddet senast kontrollerades för att säkerställa att det är funktions­dugligt och att underhållet sköts.

    Utifrån de byggnads­tekniska beskrivningarna bör en utförlig gräns­dragnings­lista formaliseras som klargör vilka de tekniska brandskydds­installationerna är, ansvars­fördelningen för dessa mellan parterna (fastighetsägare, verksamhets­ansvarig och eventuell tredje part) och hur ofta kontroller ska genomföras.

  • 4. Rutiner

    Utifrån byggnads­tekniska beskrivningar och en gränsdragningslista bör olika typer av rutiner tas fram. Det kan handla om en årsplan som konkretiserar vad som ska kontrolleras, när och av vem, en nödläges­plan som beskriver vad som ska ske vid en brand och vem som har ansvar för att dessa handlingar utförs, hur tillbuds­rapportering ska hanteras avseende personskador, olyckor med brand­farlig vara och brister i brand­skydd eller utrymnings­säkerhet.

    Checklista

  • 5. Övnings- och utbildningsverksamhet

    För varje verksamhet bör det finnas en utbildnings­plan som beskriver vilka utbildningar och övningar de olika personal­kategorierna ska genomgå och med vilka intervaller. Utbildnings­planen bör också ange vem som genomgick vilken utbildning och när.

    Utrymningsskylt

  • 6. Riskinventering, egenkontroll och uppföljning

    Förutom de fasta kontroll­punkterna i det byggnads­tekniska skyddet finns ett antal kontroller som har med ”ordning och reda” att göra. Det kan exempelvis handla om brännbart material på lastkaj, blockerad utrymnings­väg, elutrustning eller vägg­beklädnader. Även dessa så kallade risk­inventerings­punkter ska vara beskrivna och något som alla i verksamheten ska känna till.

    Kontroller sker enligt ett fastställt schema (årsplanen) med olika tids­intervaller. Genom att använda anpassade check­listor förenklas kontrollen avsevärt. Vid kontroller ska eventuella fel och brister dokumenteras.

    Efter kontroller bör eventuella avvikelser följas upp, d v s att man utser någon som åtgärdar avvikelserna inom rimlig tids­rymd och att en kvittering sker när det väl har gjorts. För att säker­ställa en ständig för­bättring av SBA bör även en årlig upp­följning eller revision göras av såväl arbetet som dokumenta­tionen.

    I uppföljningen bör även en risk­hantering ingå. Den samlade bilden av incidenter, egen­kontrolls­brister och risk­analyser ger verksamheten bättre värderat underlag för att arbeta med åtgärds­planer och brand­skydds­regler. Risk­hanteringen kan innehålla följande: Inventering av risker, värdering av risker, samman­ställning och analys samt upprättande av åtgärds­plan och regler.

  • 7. Samlad dokumentation

    En grundläggande aspekt av det syste­matiska brand­skydds­arbetet är dokumenta­tionen. Allt som angetts ovan ska på ett tydligt sätt dokumenteras. Dessutom bör alla dokument som är aktuella för SBA-arbetet samlas på ett lättill­gängligt och överskådligt sätt. Det kan handla om styr­dokument, service­avtal, revisions­protokoll, tillsyns­protokoll, utbildnings­intyg och delegations­dokument.

  • Mer info

    För mer information hör med kommunens säkerhets­samordnare och räddnings­tjänsten. Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) har också mycket informa­tion att ge.

Aktuella regelverk

Lagar som berör SBA
Förordningar och allmänna råd som förtydligar
Lokala regelverk som berör SBA

  • Din kommuns säkerhetspolicy

  • Din kommuns riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

  • Aktuella försäkringskrav